Gemensamt för djurvännerna var att de främst var stadsbor. Den organiserade djurvänligheten uppkom i en tid då Sverige urbaniserades och industrialiserades kraftigt. Djurvännerna var emellertid inte helt främmande från hanteringen av djuren. De levde i stor utsträckning med dem, inte minst gällde detta veterinärerna. Djurvännerna var alltså inte nödvändigtvis sentimentala landsbygdsromantiker. De uppfattade sig själva som aktiva i skapandet av ett nytt samhälle. Ofta ställdes hoppet till modern teknik för att förbättra djurskyddet. Inte minst utvecklades en rad avancerade slaktapparater som skulle minska djurens lidande vid slakt.

När djurskyddet började diskuteras i Sverige på 1850-talet var det redan etablerat i England. Det svenska djurskyddet var således en importerad rörelse. Idéer, organisation och inspiration hämtades från de engelska djurvännerna. Ändå utvecklades det svenska djurskyddet i sin egen riktning. I Sverige hade man, till skillnad från i England, långt tidigare upphört med att hetsa djur mot varandra för nöjes skull. Denna företeelse, att exempelvis hetsa hundar mot en tjur eller björn, var en central fråga för den engelska rörelsen. Frågan bottnade också i klassmotsättningar eftersom djurhetsning framför allt var ett arbetarklassnöje medan till exempel överklassens rävjakt (som först i våra dagar ifrågasatts) ansågs acceptabel.

Den svenska djurskyddsrörelsen tangerade alltså flera aktuella samhällsfrågor i samtiden. Djurskyddet fungerade framför allt som en arena för aktuell samhällsdebatt öppen för grupper som annars hade svårt att komma till tals. Många av de frågor inom djur-
skyddet som då diskuterades tycks fortfarande vara aktuella. Djurförsöken engagerar fortfarande djurvännerna och rörelsen domineras numerärt än i dag av kvinnor. Sin största framgång har djurskyddsrörelsen vunnit opinionsmässigt. Att kräva ett etiskt förhållningssätt i hanteringen av djur anses idag inte alls vara suspekt eller fanatiskt.
I det avseendet är berättelsen om djurskyddsrörelsen i Sverige en historia om framgång.